Brottning

Att vi inspireras av rysk sport har flera olika skäl, men för många av oss så vaknade vårt riktiga intresse för Ryssland i och med Aleksandr Karelin. Flera av oss brottades i ungdomen, och Karelin var en riktig legend – världens tveklöst bästa grekisk-romerska brottare någonsin. Det finns många historier om hans bedrifter, varav flera är rent otroliga – samtidigt som de är sanna!

På sätt och vis så är Karelin och brottning skälet till att Parkenovik existerar och har den inriktning det har idag, så därför kan det vara värt att skriva några ord om honom, hans fantastiska karriär och brottning i allmänhet. För tillfället har vi inte brottning på vårt program, men det är någonting vi siktar på att införa, om vi kan väcka tillräckligt med intresse.

Förkrossande dominans

Det finns de so dominerat sina valda sporter på ett sätt som gör att det egentligen inte ens går att diskutera om de var bäst i världen på sin tid eller inte. Sergej Bubka inom stavhopp, till exempel. Eller Wayne Gretzky inom ishockeyn. På samma sätt är det med Karelin och brottning. Rent statistiskt så gick han 887 matcher totalt, och vann alla utom två. Det går inte riktigt att argumentera mot sådana siffror. Med tre OS-guld (och ett silver), nio VM-guld och 12 EM-guld så har han guld så att det räcker och blir över. Men det är inte bara det att han vann en imponerande mängd brottningsmatcher – han gjorde det ibland trots att det egentligen borde vara omöjligt.

Skador stoppade inte Karelin

Karelin var nämligen en brottare som jämt och ständigt drog på sig skador av olika slag – skador som borde gjort det omöjligt för honom att brottas och än mindre vinna. I VM 1993 så bröt han två revben i sin öppningsmatch, men struntade i det och fortsatte brottas, och vann hela turneringen. Att brottas med två brutna revben är ingenting att rekommendera, men det är väldigt imponerande att Karelin inte bara kunde göra det, utan så pass bra att han vann ett VM-guld. Under EM 1996 så fick han en allvarlig sträckning i höger bröstmuskel. Den som brottas vet hur viktig den muskeln är, men Karelin struntade i det också, och gick och vann ytterligare ett EM-guld.

Att strunta i skador och ändå brottas är egentligen dumdristigt, då det kan få allvarliga konsekvenser. Men samtidigt är det ändå imponerande att någon KAN göra det, och fortfarande vara bäst i världen. Det säger en hel del om hur överlägsen Karelin var på sin tid. När han så slutligen förlorade en match, OS-finalen år 2000, så slutade han så att brottas. Den förlusten är för övrigt ytterst omdiskuterad, och vi är många som anser att det var ett domarmisstag.

Men oavsett vilket, så är Karelin's svit från 1988, då han vann sitt första EM-guld, fram till 2000, då han vann sitt sista imponerande. Under 12 år så kunde han helt enkelt inte förlora. Så det är nog inte så konstigt att han var en av inspirationskällorna bakom Parkenov IK?